16.4.10

JOBBB!!!!!!!!!!!!!!!

varning för långt inlägg
OMFG*10000000 osv.      
 Då har man fått jobb på Homebush bays IKEA. Jag har nog inte fattat det än men jag vet att jag ska vara glad. Jag var en väldigt unik arbetssökande för jag som första person någonsin på Ikea i Sydney fick en andra chans...(här spelas dramatisk musik)

Gruppintervjun för ett par dagar sedan, därav tysnaden på bloggen, gick t på olika moment. Man blev indelad i grupper och fick följande uppgifter:
1. Intervjua 1 person i din grupp och återberätta sedan vad personen sa inför andra gruppmedlemmar.
2. Bygg ihop en ikeaprodukt och sälj den till domaren (varje grupp hade en ikea anställd som iakttog och antecknade).
Sedan fick man ett papper med ikea produktnamn i vissa rutor och produktnummer i andra. Även en lång lista med produktnamn, nummer, kostnad och leveransdatum. Man skulle på 5 minuter fylla rutorna på första pappret med namn, nummer, kostnad och leveransdatum. Jag gjorde fel de första 3 minuterna men på något sätt så lyckades jag ändå fixa till det och hann faktiskt med allt.

Efter det så diskuterade de anställda med varandra och vi 10 som deltog i intervjun fick mackor.
Vi väntade i vad som kändes som en evighet för att sedan gå in i ett rum och vänta ännu en evighet när en efter en blev kallade till enskild intervju. Jag var först ganska taggad för jag kände att jag gjort ganska bra ifrån mig på de övriga momenten men jag väntade och väntade och väntade.
Till sist, japp jag blev självklart sist, så gick jag in i ett rum med två intervjuare.
Grejen var att jag var verkligen skittrött. Hungrig och yr dessutom. Och självklart nervös.
De frågade en massa frågor som känns helt omöjliga att besvara "Beskriv en händelse där du råkat i en konflikt och beskriv hur du löste den". Jag svarade på alla frågor trots min yrsel och de två intervjuarna gick och pratade och kom sedan tillbaka. De sa att jag under intervjun var väldigt nervös, jag svarade alldeles för länge på varje fråga och trots att mina svar var bra så förstörde jag dem genom att babbla.
MEN de ser en potential i mig och känner verkligen att de inte vill säga nej trots att de inte kan säga ja.
De frågade om jag kunde komma tillbaka på torsdag och ha en ny intervju. Denna gången så skulle vi gå och dricka kaffe för att få mig att slappna av.

Så idag så gick jag på en intervju igen. Vi gick och drack kaffe på ett kafé och de ställde frågor som jag försökte att svara lugnt och sansat. De gick iväg och pratade och kom tillbaka och sa att de ville anställa mig. De gav mig respons för hur dagens intervju gått och sa att jag fortfarande var lite nervös för mina fingrar darrade men att jag sagt mycket som de verkligen gillade. De sa att de såg en stor ärlighet hos mig och de även sett det i min CV och att det var därför som de valt mig.

Så bortsett från att mina fingrar darrade, tänkte inte alls på det själv..., så gick det toppen. Förresten; hur får man fingrar att inte darra då? Ska man gömma dem under en hel intervju eller vad?

I alla fall så ska jag på utbildning måndag till onsdag.
Jag var förövrigt en av 100 sökande och lyckades tillsammans med 5 andra (tror jag - får se på måndag) att bli anställd. OCH jag hade darriga fingrar.