En tur till af

Idag var jag på arbetsförmedlingen. Var tillkallad till ett möte som jag kom försent till och blev fly förbannad på mig själv hur jag kunde vara så korkad. Som tur var så träffade jag på en trevlig man som sa att han kunde ta informationen snabbt för bara mig vilket gjorde mig otroligt lättad. Han drog igenom det på en fem minuter och sen var jag ´out of there´. Det var smärtfritt. Nu ska jag dock dit nästa måndag igen för att skriva på avtalet rörande jobbgarantin (man kan tycka att de borde kunna slå ihop alla utspridda kvartar som man ska dit till en dag men, men) så att jag kan få mina pengar. Är nyfiken på var någonstans jag kommer att få jobba. Mannen jag pratade med sa i alla fall `Du ska nog inte behöva gå in så hårt för det eftersom du snart ska åka iväg`. Hoppas det stämmer. Kan ju hålla med om att man borde uppmuntra personer som har framtidsplaner och istället fokusera på de som går hemma och inte vet ut eller in. Hoppas jag får prata med samma trevliga man för jag orkar inte med någon av ´de tjuriga och dömande´. En blick från dem och man känner sig VÄR-DE-LÖS, BORT-SKÄM-D och de ser på en som om man var smittad av SVIN-IN-FLUENS-AN. För att försäkra mig om att få någon annan så borde jag gå dit nästa gång och säga "Hej, jag skulle vilja prata med någon som tycker om sitt jobb tack".

Haha, denna var kul - eller inte beroende på hur man ser det